Jag har just gått med i en bokklubb som några av mina kollegor startat. Det finns alltså fler än jag som känner sig som hjärndöda robotar och törstar efter intellektuell stimulans. Jag känner mig så lättad efter att ha samtalat med folk som förstår precis.

Överlag vågar jag nog säga att jag är på väg ut ur min svacka nu. Jag ser framåt och gör det bästa av detta som är nu. Det känns skönt att veta att saker och ting faktiskt bara kan bli till det bättre.

Ikväll ska jag träffa Lai i Göteborg, vilket jag ser fram emot. En ljusglimt i jobbvardagen.